torsdag, april 14

Domedagen.

Jag - som älskar dans, löpning och allt vad rörelse heter - jag - som blir rastlös efter en sekunds stillasittande utan att ha något att göra - jag - som tycker att böcker är världens värsta och tråkigaste tidsfördriv - jag... blir nu tvungen att läsa en bok. Det finns inte mycket annat jag kan göra. Jag har redan målat naglarna och gått en lugn promenad, so that's out of the picture.

Jag har nämligen, hör och häpna, skadat mig. Jag övade på vår koreografi hemma i lägenheten och slängde med huvudet och håret enligt danslärarinnans direktiv. Sen sa det 'klick'. Det började göra lite ont i nacken och axlarna så jag tog det lite lugnare med slängandet. "Det går över!", tänkte jag, men tji fick jag när jag vaknade nästa morgon och inte kunde ta mig upp ur sängen! Jag fick ringa in mig själv sjuk till jobbet och fick en akuttid hos kiropraktorn ett par timmar senare.

Bla bla bla, long story short; jag får inte dansa på två veckor, jag får inte göra några tunga lyft på (helst) en hel vecka - vilket, i sin tur, betyder att jag inte får jobba över huvud taget på en vecka - och jag får inte göra det här, det där eller si eller så. Men jag får läsa böcker. Och gå lugna promenader. Och gärna sitta med en påse frusna ärtor på ryggen tjugo minuter om dagen. Joy...

Trots min komiska underton till allt detta ovanstående vill jag faktiskt poängtera att den här skadan har fått mig att inse att min kropp inte är 16 år ung längre. Den är snart 21. Tragiskt, men sant. Jag får försöka tänka på det när jag dansar med de andra tjejerna på dansklassen. Jag är inte 16, jag är inte 16, jag är inte 16... Skit också.

Jahapp. Tillbaka till boken då. "Världens dåligaste språk" av Fredrik Lindström. Nåja, det kanske inte är så åbäkigt att läsa böcker, trots allt, det kanske bara gäller att hitta den rätta... och som den språkfantast jag är - och efter att ha läst endast förordet på ynka två sidor - kan jag säga att den snabbt visar stor potential till att kunna bli världens bästa bok, i mina ögon.


Efter dansshowen i slutet av November 2010. 

2 kommentarer:

Fotograf Annie sa...

Läs True Blood-böckerna :P
Jag har massa böcker som du kan få låna om du vill ;)

Men vad jobbigt att det blev så illa, hoppas det går över fort. Men du, 21 är inte sådär jäääättegammalt, du får inte säga så i alla fall ;)

Friday sa...

Haha ;)

Fast 21 är gammalt när man snackar dans, lederna blir slitna efter 11 år av dansande vet du!! :/