Jag är mörkrädd. Det är värst på kvällarna. Inte mörkrädd på det viset, utan mer för mörker i världen, mörker i människor, mörkret inom mig. Jag är rädd för att vara ensam när jag känner att mörkret omsluter mig. Jag är, rätt och slätt, mörkrädd.
Det hjälper ju inte att jag bor själv heller. Dessvärre kan jag inte flytta hem igen, jag har gjort en deal med mig själv.
Det skulle bara vara så skönt att kunna dela mitt liv med någon. Denna "någon" har jag nämnt ett flertal gånger, men sökandet efter personen i fråga fortsätter... hittills utan resultat. Jag kan inte direkt påstå att det är en särskilt spännande jakt, snarare känner jag att jag börjar bli halvt desperat och är därför inte lika entusiastisk i mitt letande; Jag är hellre utan än med någon jag bara tycker är... okej.
Jag vill ha ljus, sol, värme, färger, grönt gräs, klarblå himmel, brinnande horisonter i solnedgången och... sommar. Jag längtar så förtvivlat efter sommar.
Det hjälper ju inte att jag bor själv heller. Dessvärre kan jag inte flytta hem igen, jag har gjort en deal med mig själv.
Det skulle bara vara så skönt att kunna dela mitt liv med någon. Denna "någon" har jag nämnt ett flertal gånger, men sökandet efter personen i fråga fortsätter... hittills utan resultat. Jag kan inte direkt påstå att det är en särskilt spännande jakt, snarare känner jag att jag börjar bli halvt desperat och är därför inte lika entusiastisk i mitt letande; Jag är hellre utan än med någon jag bara tycker är... okej.
Jag vill ha ljus, sol, värme, färger, grönt gräs, klarblå himmel, brinnande horisonter i solnedgången och... sommar. Jag längtar så förtvivlat efter sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar