Underbar blir dålig

Hur kan det komma sig att hela dagen har varit super och sen, inom loppet av sekunder, blir den till världens sämsta?

Jag blev så väldigt medveten om allt. Jag kom på mig själv med att förvänta mig så oerhört mycket ur en otroligt liten och, egentligen, obetydlig situation. Som elektricitet genom kroppen gjorde sig allting så verkligt. På en nanosekund hade min hjärna redan bearbetat och analyserat varenda detalj i det som, jag trodde, skulle bli något helt annat. Något banbrytande, ett tecken på framsteg, någonting som slutligen bekräftade att dagen - faktiskt - hade varit bra... men det lilla som inte hände, det lilla jag hade förväntat mig, krossade mig psykiskt på fler sätt än jag hade kunnat ana. Tänk att en så liten utebliven gest kan bli så betydande för en hel dags betygsättning och en ung flickas välmående.

Och, herregud, vad jag älskar att överdriva. Men deppig är jag.