Ner-och-upp

Hej svej! Gårdagen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Mitt i natten vaknade jag av att det blev strömavbrott i området och jag hatar mörker... så jag gick runt och tände massa ljus och satte på musik på Spotify på datorn (som, tur nog, var fulladdad). När jag hade lugnat mig lite och ångesten hade lagt sig gick jag runt i huset och släckte ljusen och det sista jag blåste ut var det vid datorn. Sen somnade jag till musiken som sakta dog i takt med att datorn gick in i viloläge. 

Tackar Spotifygudarna för offlinespellistor!

Jag vaknade av att Sanna ringde och undrade var jag var. Fuck. Jag, som hade fixat och peppat alla att ta samma tåg in till stan och gå till Grand Hôtel och Champagnedagen tillsammans, hade försovit mig. Jag hatade mig själv. Jag blev så jävla besviken på mig själv att jag började gråta och funderade seriöst på att stanna hemma, sådan ångest hade jag. Jag ville inte se någon, inte prata med någon, inte göra något. Sen skrev Sanna "Teres säger att du måste komma, så det så :)" och det gav mig lite distans, det fick mig att inse att det inte kommer att bli bättre av att jag låter ångesten vinna och stannar hemma. Så jag tog mig i kragen, sminkade mig, satte på mig kläder, tog en macka i handen och sprang till tåget. Och jag är så jävla stolt över mig själv för det.

Obligatorisk selfie på toan.

Champagnedagen var trevlig, det fanns mycket gott att smaka på. Efteråt drog jag och Teres och mötte upp Emil och Alex på Snaps där vi satte oss och drack vin och pratade i timmar i solskenet. En riktig försommaridyll! Teres stack hem vid middagstid och jag hängde på E och A som skulle käka middag och kolla fotboll på Bryggeriet. Det är sällan en hinner prata ordentligt med sina kollegor, så det här var verkligen ett stort plus i kanten på en dag som hade kunnat bli helt annorlunda. Sen gick vi till tåget och där upptäcker vi att tåget jag och A ska ta... inte går. "Ersättningsbussar går mellan Häggvik-Sollentuna-Akalla". Tack. Så vi satte oss i en taxi istället. Funderar på att skicka kvittot till SL, men är osäker på om det hjälper över huvud taget.

Idag har jag bara jobbat. Jag har börjat med en riktigt jävla dålig ovana att vakna tio minuter innan jag måste gå till bussen. Panik! På något sätt lyckas jag alltid komma i tid i vilket fall, men innerst inne hatar jag mig själv för att det blir så här. Jag har ju all tid i världen, varför kan jag inte bara gå upp när klockan ringer så jag får tid att faktiskt äta frukost, för en gångs skull?!

Om någon har tips på självdisciplin i dessa situationer så är det läge att kommentera nu!

Ha det, älskos!