"Assistant"

I'm tired of my life, sick of all the lies You've put me through, you're in disguise Cause your insides are cold and I am growing too old To listen to this shit, so let's be done with it
I don't belong with you, you don't belong with me Trying to make you understand, but you can't see Cause all of you are blind and I've been too kind I've put up with the hurt, now I leave you all behind
You're not worth my time You've been dragging me around Through fire and ice, blizzard and flames You're tearing me apart, so now I say to you Find someone else to serve you
When you needed help, I was always there But when I needed you, you were nowhere to be found I was calling and I searched for someone in the dark And all the broken pieces of my wounded heart
So now you're listening, it finally caught your eye What you're doing to me, you used to fly so high But now you're on the ground, I kick you in the face So you'll know how it feels to be betrayed
You're not worth my time You've been dragging me around Through fire and ice, blizzard and flames You're tearing me apart, so now I say to you Find someone else to serve you Find someone else to serve you Through fire and ice, blizzard and flames You're tearing me apart Find someone else to serve you

(Utkast 21 Januari 2012)

Jag är nöjd med kroppen som jag föddes i. "Det kunde varit mycket värre" intalar jag mig själv hela tiden. Visst, det finns saker som jag skulle vilja ändra på, men over all är jag faktiskt riktigt glad över hur jag ser ut! Jag såg en video med en tjej som kallar sig Jenna Marbles på YouTube där hon pratade om hur mycket man dömer folk innan man faktiskt känner dem. Eller egentligen hur mycket tjejer dömer andra tjejer. Se video nedan.




När jag var liten var jag inte söt eller snygg eller tuff eller någonting, jag var bara jag. När jag blev äldre försökte jag passa in, men ändå bibehålla "min stil". Klä mig rätt, säga rätt saker, hänga med rätt folk. Det var svårt, jag var inte bekväm någonstans. Jag tänkte hela tiden på vad folk tyckte om mig och blev väldigt osäker. Nu har jag vuxit upp (tycker jag i alla fall...) och har landat i vad som är jag. Som Jenna säger i videon så kanske folk som inte sett hennes videor förut tror att hon är en blåst bimbo. Likadant känner jag. Folk som inte känner mig kanske tror att jag är snobbig och dryg och tror att jag är bättre än alla andra när jag i verkligheten är en tjej med båda fötterna på jorden, huvudet på skaft, och sinne för det kreativa. Jag klär mig som jag vill, säger vad jag tycker och bryr mig inte ett drit om vad folk som jag inte känner tänker om mig. Jag har både bra och dåliga dagar och jag är mänsklig på alla sätt. Ibland känner jag mig som hetast i världen, men jag trampar inte på andra för det.

Vet inte riktigt vart jag ville komma med detta inlägg. Kanske bara visa för de som inte känner mig att man inte ska döma andra efter utsidan. Har fått en del kommentarer och pikar genom åren från människor jag inte ens känner och jag tycker det är så onödigt. Jobba med att bli nöjda med hur ni ser ut istället för att lägga energi på att hata andra tjejers utseende.

Peace out, babes!

Ingen ursäkt

Det var länge sen jag skrev, jag vet... men jag tänker inte ursäkta mig. Jag har mått väldigt dåligt. Var sjukskriven i sex veckor, jobbade en månad, hade semester och nu är jag väl tillbaka helt till hamsterhjulet, skulle man väl kunna säga. Jag gå på SSRI-behandling och går till psykolog en gång i veckan. Går även en mardrömsbehandling som hjälper mig att sova, plus sömntabletter på det. Sakta, men säkert, mår jag lite bättre och kommer tillbaka, men det är väldigt ofta två steg fram, ett och ett halvt tillbaka. Det går långsamt, men jag börjar se det svaga ljuset i slutet av tunneln. Över nyår åker jag och familjen till Kap Verde, jag slipper nyårsstressen och kan bara koppla av 26 Dec - 2/1. Välbehövligt, minst sagt.

Jag ska flytta. Från Edsberg till Norrviken. Från en etta på 33kvm till en en-och-en-halva på 44,5kvm. Från buss 607-aldrig-i-tid, en halvtimmes gångväg från Sollentuna station, till en 10min promenad till Norrviken station. Från en balkong i söderläge, skuggat av ett gigantiskt träd, till en stor altan och baksida med gräsmatta med strålande kvällssol. Tänk på alla grillfester jag kan ha i sommar! Jag är glad. Just nu,  i alla fall.

Det går uppåt

Ikväll ska jag och min kollega Sanna på en sån där sminkträff. Det ska bli skitkul! Har haft en gratis-kupong där i typ fyra månader så det känns bra att äntligen få det gjort! Jag är taggad.

Helgen var helt perfekt. Jag och Sanna käkade middag hos henne och sen stack vi över till mig och förade och lyssnade på musik. Sen hörde Carro av sig och ville att vi skulle komma till Snaps. Vi åkte in och satte oss och tog ett glas på innergården med henne och några till. När de stängde den gick vi vidare till Debaser där vi stannade tills de stängde. Jag måste bara få säga att det var helt. sjukt. hur många killar som kom fram till oss och pratade under de två timmar vi befann oss på Debaser. Uppåt femton stycken, något sånt där. Don't get me wrong, det var kul och man känner sig snygg och så vidare, men jag började tröttna när kille nummer fem frågade hur lång jag var. Oh well, kom hem runt fyra och stupade i säng och på lördagen åkte jag upp till landet och stannade till söndag eftermiddag, jag och mamma åkte och shoppade i Kista galleria och jag fick med mig en väska, ett par örhängen och ett par jeansshorts hem. Sen skulle jag ut och springa med mamma och lyckades ramla på några rötter, så nu har jag bajsont i mina knän... det var mindre kul, men det positiva väger fortfarande betydligt tyngre. Bra helg, helt enkelt! Fem av fem toasters. Friday, out.

Modellansökan

Lite kul. Butiken Edblad inne i Norrtälje satte upp en annons om att de söker modeller... så jag mailade och ansökte. Dessa fyra bilder nedan skickade jag med. Känns rätt så bra och det är ju kul om man får ett positivt svar tillbaka. Det är en ganska liten butik i utkanten av stan, så jag vet inte alls hur många ansökningar de kan ha fått in, men vafan. Kan de - kan jag! Lite roligt måste jag få ha mitt i all skit just nu.

     

10 Rape Prevention Tips

1. Don’t put drugs in women’s drinks.

2. When you see a woman walking by herself, leave her alone.

3. If you pull over to help a woman whose car has broken down, remember not to rape her.

4. If you are in an elevator and a woman gets in, don’t rape her.

5. When you encounter a woman who is asleep, the safest course of action is to not rape her.

6. Never creep into a woman’s home through an unlocked door or window, or spring out at her from between parked cars, or rape her.

7. Remember, people go to the laundry room to do their laundry. Do not attempt to molest someone who is alone in a laundry room.

8. Use the Buddy System! If it is inconvenient for you to stop yourself from raping women, ask a trusted friend to accompany you at all times.

9. Carry a rape whistle. If you find that you are about to rape someone, blow the whistle until someone comes to stop you.

10. Don’t forget: Honesty is the best policy. When asking a woman out on a date, don’t pretend that you are interested in her as a person; tell her straight up that you expect to be raping her later. If you don’t communicate your intentions, the woman may take it as a sign that you do not plan to rape her.

Paus

Förlåt att jag inte skrivit, men jag har varit med om något hemskt och jag känner att jag måste komma på fötter igen efter det här. Det är lite för privat för att skriva ut på bloggen, men om det är någon som bryr sig lite extra mycket och bara måste få veta så kan ju hen skriva till mig på facebook...

Torsdagsträning

Frukost. Åt två mackor med makrill och drack ett glas juice. Kände inte att jag hade varken tid eller ork att åka till gymmet och köra maskiner så jag stack ut och sprang istället - 2,5km på en dryg kvart. Det var isigt i backarna på vägen tillbaka från Rösjön, lillrundan som jag brukar köra, så det tog lite extra tid. Kom hem, drack vatten och körde lite olika crunches och sidoplankan med lyft. Nu ska jag hoppa in i duschen och försöka hitta nåt i kylen att käka och sen sticker jag till jobbet 13-20. Ska försöka hinna med en liten snabb promenad på lunchen också. Heja heja!

Rita

Jag har börjat rita igen och det känns fantastiskt! Undrar hur länge det håller i sig. ;)

Nu ska jag gå till gymmet och köra lite ben och springa och sådär och sen ska jag gå hem, duscha och sticka till jobbet 16-20. :)

De faller som flugor..

Dröm.

På något sätt visste jag att jorden skulle gå under. Tittade på nyheterna på kvällen och helt plötsligt hör jag ett "...aaaaAAAAAHH!!" och ett tungt duns som känns i marken där jag står framför teven. Utanför de halvstängda persiennerna ser jag nåt mörkt ramla rakt ner i marken. Sen hör jag en kör av olika skrik, liknande det första och till min förskräckelse upptäcker jag att det är människor från huset jag bor i. De hoppar, från taket, rakt ner i marken, med huvudet före. De ca 50 skriken och dunsarna som följer tätt inpå varandra får marken att skaka i lägenheten. Maktlös står jag och ser ut på människorna som faller till marken och nästan verkar studsa när de når slutdestination för fallet. Jag rusar fram, stänger persiennerna och får panik. Jag vaknar. Bäcksvart mörker omsluter mig när jag öppnar ögonen. Jag börjar gråta. Tänker bara att jag inte vill somna igen, medan en annan tanke bara vill bort från mörkret. Så jag somnar om och drömmer om ett par dagar senare, på en klass-reunion. Där jag är den enda som sett detta hända på riktigt. Nära klasskamrater säger att det säkert var "fejk" och att det inte kan ha varit så många som hoppade, varpå jag ställer mig upp och skriker åt dem att de inte var där, de vet inte hur döden ser ut, jag var där, jag såg den, mitt utanför mitt vardagsrumsfönster utspelade sig denna makabra händelse som fick marken och hela mig att skaka. Jag var förstörd för alltid - och jag visste om det. Skulle aldrig klara av att leva normalt igen. Skulle alltid gå runt och frukta att min värsta mardröm skulle slå in igen... Att folk faller till döds omkring mig som flugor. Och jag, oförmögen att göra det minsta lilla åt det. Höra skriken som kommer närmre, som växer i styrka för att sen bli till ett mörkt duns som knappt hinner försvinna helt innan nästa skrik är på gång.

Det här var en av de värre drömmarna jag haft på väldigt länge. Som ni vet så drömmer jag ju varje natt och vaknar ett antal gånger också, men inatt var det som om jag inte kunde komma undan. Istället för att vakna när det blev för mycket vaknade jag bara två gånger. En gång där jag flyttades framåt i tiden och en gång när väckarklockan ringde...

Idag ska jag på återbesök på Huddinge sjukhus för KBT:n. Tänker berätta om mina drömmar, tror jag har glömt det hittills.

Steg för steg

- - DONE! - -

Målardag

Söndag har anlänt och jag kan nu förkunna att jag inte har duschat på en hel vecka! Heja mig? Grattis? Äh, jag vet inte... Jag har bara inte varit på "humör". Dessutom luktar jag inte så illa. Jag har ju knappt rört mig på en vecka. Mysig_tjej_90 här, ring mig.

Jag har i alla fall halsfluss, fick jag reda på i fredags hos läkaren. Fuck my life, seriöst. Jag har varit sjuk till och från sen i fucking November. Jag vill bara till gymmet nu. Jag sitter inne och ruttnar, det är vad jag gör. Har målat och ritat lite idag och igår och det har väl hållit mig sysselsatt i sisådär fem timmar, totalt. Igår ballade jag ur totalt och tvingade pappa att sticka iväg och köpa cheeze hearts. Jag ville att han skulle göra det innan Melodifestivalen började 20:00 och han ville käka middag först. Klockan var 19:30. Han gastade "Men okej då! Då ska få dina himla osthjärtan!", klampade ut till bilen och slängde igen dörren efter sig (jag förstår honom, såhär nu i efterhand, men då kändes det bara onödigt). När han sen kom tillbaka med chipshjärtan sa jag "... Det är fel." och han ställde sig bara och stirrade på mig - och jag vet att han kokade inombords. Jag vet inte vad som hände, som sagt, man blir helt konstig av att bara ligga och vara sjuk hela tiden. Jag snäste till och med av zötizNea på sms. Jag är sjuk och bitter, förlåt till alla som kommit i min väg de senaste dagarna. Ta inte åt er.

Fredag är här

Så har helgen kommit. Mamma och pappa hämtade mig från Arlanda igår och jag bröt ihop litegrann eftersom jag saknade Sara och vi inte hade hunnit säga hejdå ordentligt. Väl hemma hos ma&pa gick vi och lade oss ganska direkt. Jag kunde inte somna. Jag drömde att jag jobbade på TGI Friday's som sjungande Bartender och att chefen tvingade mig att sjunga trots att jag hade ont i halsen. Jag vaknade gång på gång och vände och vred på mig.

När mamma ringde runt halv 8 på morgonen kunde jag inte prata. Det kändes som att jag hade legat och skrikit hela natten. Min chef sms:ade samtidigt och undrade om jag kunde jobba ikväll. Jag sms:ade tillbaka att jag ska försöka ta mig till läkare snarast möjligast och att jag återkommer senare. Mm. Underbar ledighet. Kul liv, jag är konstant sjuk. Mamma sa att hon skulle ringa Vårdcentralen, eftersom jag inte kan prata. Vettetusan hur jag ska ta mig ner dit bara, om jag får en tid...

London Report

Jag skriver pa engelska for jag orkar inte med att det inte finns prickar till a, a eller o...

Well... This wasn't exactly the way I had planned to spend my vacation. Stuck inside the apartment with a flu, that is. The inconvenience is obvious, I get to see Sara about two times a year and this is what I get for spending 1300kr on a ticket to London. My life is a big ol' joke, how could I not have foreseen this? Of course I was going to get sick once I got here...  though, I have a hunch that the thing that made me sick was a mixture of 1) kissing an unknown Norwegian guy 2) being out in the cold and 3) drinking far too much and eating way to poorly. All of this occured on the day I got here, Sunday. I should add that this Norwegian guy was not a good kisser, nor was he tall or handsome, and not at all a nice bloke. He came up to me all the time and interrupted my dancing and wanted a kiss. I got so sick of him I challenged him to a dance battle and said he was only allowed to kiss me if he won. Need I say he didn't? So then he went on to my dear friends Sara and Indy. I don't know what his problem was, but he really went around and snogged everyone. Why, oh why... Then when me and Sara decided to leave he called her 'retarded'. I got really angry and yelled at him, and he actually almost fell backwards. It must be pretty intimidating, I guess, having a 6'0ft woman standing over you and yelling that you are the one retarded enough to call someone who is obviously just reeeeally drunk 'retarded'. Heh. After that, I grabbed Sara by the arm - who could barely stand up - and went to Oxford Circus to try to find a taxi. It did not go well. Sara was cold, I was cold, we were both tired beyond belief and hungry as hell. It took us(me) almost 40 minutes to find a taxi that wasn't already occupied. Sara couldn't even tell what street we were going to so I just told him Fulham Broadway - "and quick, please!". Sara was craving for pizza so we made a pit-stop at Tesco's when the taxi had dropped us off and then went home to heat this delightful piece of garbage food. Sara first tried to put the whole thing in the microwave, she didn't even bother to open the box, I had to help her. While she stumbled onto the bed I removed the box, the plastic and the styrofoam, put the a-bit-oversized-pizza in the microwave and turned it on for about three minutes. Sara, Miss I'm-drunk-I-have-no-patience, turned it off after one minute, yanked it out and started eating it, holding the giant pizza in one hand, holding herself upright in bed with the other hand. I gave her a plate. Then we both feel asleep somewhere in between eating semi-frozen pizza, forcing down a glass of Resorb down Saras throat and listening to her calling me Frippe/Fluppis. A wonderful night indeed.

The next day my throat was really sore. At first I thought it was from screaming the night before, but as the day went on we went grocery shopping, turned back to the apartment and ate a lot of fruit and yoghurt and healthy things, and I didn't feel any better. We watched a couple of movies, Les Miserables and Pitch Perfect, and then continued with a bit of 30 Rock. I still didn't feel any better at night. Hypochondriac me started thinking flu, cold, tonsillitis and somehow I still managed to fall asleep. Miraculously.

Woke up on Tuesday with an ever sorer throat and my head was aching. Decided not to leave bed until I was going to meet up Sara on High Street Kensington, at the building where she works, around 5pm. We went shopping at Primark and took a quick look at Forever 21 before we both felt that it was enough. We were both sick and so very tired. We bought cookies from Ben's cookies and hopped on the underground to go home. Halfway home on the train I started feeling dizzy. There wasn't anywhere to sit and I whitened in the face. I remember telling Sara that if I don't sit down I will either puke or faint, so I sat down on the floor right by the doors, head between legs and just breathed. When we finally arrived at our station I almost rolled out of the couch and onto the platform. We made a stop at Pret a Manger and bought a sandwich. I needed it. Then we ordered hamburgers, hot dogs and fries at the local burger place, three minutes from Sara's apartment. We went home and started eating cookies, but it was a real project for me swallowing them, my throat hurt that much. Later on, when the food came, I could only manage to down half a burger, one bite of my hot dog and a couple of fries. It hurt too much. We fell asleep watching 30 Rock.

Wednesday, yesterday, looked a lot like Tuesday from my point of view. I stayed in bed all day, watched Pitch Perfect again and continued surfing YouTube, but instead of meeting Sara I just stayed in the apartment til she came home. We ordered chinese food, but much like the night before I only ate a couple of bites of everything. Didn't fall asleep at all, just layed in bed desperately trying to swallow the humongous amount of saliva I felt was in my mouth all the time. No matter how many times I swallowed, there was just as much left right after. My fever had gotten to my head and I was just twirling in the covers. Cold one second, hot the next.

Today I was still trying to fall asleep when Sara left for work at 8am. I've just now taken two pills of Lemsip (flu/fever relief, not available in Sweden, I think) and I'm going to try to clean up this mess of food we've left behind on the kitchen table over these last few days. So not OK. Then I'm gonna pack my bags and slip into something more comfortable than my hotpants and pajama-shirt. Tough mission, I must add, when everything I brought here lies in the category of 'hot-as-hell-but-around-as-comfortable-as-a-wetsuit-two-sizes-too-small'. Yeah. Sometimes I don't think further than my index finger. Also, to my defence, I really didn't believe I was going to get sick here since I've been sick for three weeks straight since new years. Typical me, it's just my fucking luck. Anyways, when all of that is done I'm going to write the world's cutest and most grateful card to Sara for letting me house-squat during my stay here. I really feel like I've been nothing but a burden. I haven't really been able to lift a finger over the last three days. That round of shopping was just something we had already planned long ago and I was so anxious to get out on the town and not sit and do nothing all day. Turns out my body couldn't handle it and crumbled under the pressure. Ugh, I feel so crippled... Sara says she might not get home from work in time to say goodbye to me before I must leave for the airport.

- Swallowing swallowing swallowing -

Fuck this. I hate it. I've come to the realization that I might have kissing disease. Ironic. You kiss one unattractive, retarded, super short, Norwegian moron and what do you get?! Kissing disease. So I'm stuck with this shit for about a month, I mean, til I can go back to normal, go to the gym, work for real. This sucks horseballs. Sucks harder than all the hoes in the universe together.

Despite all this, I would like to point out that, although me and Sara have been sick and haven't been able to do all the things we've planned to do, we've still spent time with each other and I love this girl to death. Fo' realz. I would give her everything and more and the fact that we've known each other our whole life (22,5 years!) is just making our friendship grow stronger by the day. The thing about it that's really remarkable is that we can be without each other for long periods of times and then when we finally meet again we're still us. Still same old Frida, still same old Sara, only a bit older and wiser - one can only hope, but we will always make a wonderful pair of friends. I read somewhere, I think it was on Instagram, a pretty funny quote: "Let's be best friends til we're old and senile... Then we can be new friends!" I can just imagine what we will be like when we're old, sitting on a porch somewhere and reminiscing the old times when we were young and stupid and free and just us. I love us. You are the one and only, Sara, you know that, right? Scooby-Doo-I-Love-You-Forever.

On that note, I'm saying goodbye to my dear ol' England, and til we meet again (London, I'm talking to you), kick out all scumbag Norwegian guys with kissing disease and I might consider coming back this summer!

Gosh, I've missed the English speaking world so much. Love, Friday

Awesomeness

Idag vaknade jag halv två. Ändå fick jag en hel del saker gjort idag!
- Avslutade mitt Netflix-konto.
- Bokade om min återbesökstid på Huddinge sjukhus (paniksyndromet).
- Åkte till posten och fick iväg ett paket.
- Åkte till Sollentuna centrum och hälsade på Nattis, babblade och planerade inför imorrn kväll.
- Fyllde på mina naglar och gjorde dem runda istället.
- Åkte vidare hem till mamma och pappa och åt middag.
- Stack till ICA Maxi och pantade burkar och flaskor från nyår.
- Svängde förbi Filmkedjan i Edsberg och lämnade tillbaka en film.
... Och nu ligger jag i sängen och ska sova. Jobbar 7-11 imorrn och sen sticker jag direkt till gymmet, nyttig lunch på det och sen iväg till Sollentuna centrum för att handla present till Nea tillsammans med Malin, käka middag med Malin och sen en liten utgång med Nattis. Upp på torsdag och gymma, efter det blir det fika med Nea och sen jobb 16-20. Fredag är det jobb 9:30-20:20 och sen direkt hem till Nea på födelsedagskalas! :) Yay!

Someone like you

I want you to see that you've changed me,

and though I still miss you,

Now I'm not looking for another guy

who treats me bad, no,

I just want someone like you.

In the end

It wasn't meant to be

Hej tvålaxtretton!

Det har varit lite jobbigt på senaste... Har absolut inte slutat skriva, har bara tagit en liten välförtjänt (tyckte jag) paus. Är snart klar med KBT-behandlingen för paniksyndromet och jag och F ses inte längre på det sättet. Ska försöka fortsätta hålla kontakten med honom, han är verkligen en underbar människa rakt igenom och jag behöver lite fler såna i mitt liv.

I övrigt då; jag har fixat naglarna. Fransk manikyr blev det och jag har haft dem i snart två veckor nu. As weird as it may seem verkar de också bryta ner min stress lite grann. Eftersom jag är så försiktig och mån om att naglarna inte ska gå av så gör jag allting långsammare, vilket resulterar i att jag inte lika lätt blir stressad. Heja mig!

I övrigt känns det ganska bra. Jag fick inte riktigt någon bra start på det här året... krossat hjärta, ett fyllo som vägrade lämna toan innan halv sju på nyårsdagsmorgon, vaknade efter tre timmar samma dag med världens förkylning, osv. Idag har samma förkylning smygit sig på ännu en gång. Suck. Tur att jag är ledig imorgon så jag har tid att vara sjuk också.

Lördag om två veckor ska jag och Sanna - a.k.a. Partypatrullen - hålla i en maskerad för våra kollegor och några väl valda vänner, det ser jag faktiskt fram emot. Lokalen är näääästan fixad och jag har näääästan kommit på vad jag ska klä ut mig till, men alla verkar vara excited så det är kul! :)

See you later,
Frida

Med tanke på omständigheterna

Har en ny lösenordsskyddad blogg. Som så många gånger förut.

Tycker det är synd att man inte kan lösenordsskydda en blogg här på bloglovin.

fridajohannaskold.blogg.se 

Johanna, du har inspirerat mig haha...

Duktig dag!

Idag har jag fått så mycket gjort!

- Gick upp halv nio, duschade och åt frukost
- Ringde Tele2's kundservice och fick äntligen min iPhone 5 aktiverad
- Halv elva var jag på Sollentuna sjukhus och fixade nytt p-ringsrecept
- Var i Sollentuna centrum och köpte inflyttningspresent till Adde, fest på lördag
- Köpte även en kofta, två skärp, en tavelram och ett armband
- Satte mig på Wayne's och fikade helt själv och förde över mobilnr, iPhone 4 => iPhone 5
- Ringde Vårdcentralen och bokade tid för att gå och kolla mitt högerknä som gjort ont ett tag
- Hämtade ut tre stycken iPhone 5-skydd på Edsbergs ICA
- Stack hem och städade lite, satte på skydden och stack iväg igen till Nattis
- Vi åkte till Barkarby och käkade på Pizza Hut
- Gick på IKEA och jag köpte två toaborstar
- Lämnade av Nattis grejer hos henne och åkte sen hem till mig, fixade popcorn, chips och dipp...
- ... och passade på att våldgästa "festen" några trappor upp med Liket, Linn, Keso och Jocke
- Såg Shaun of the Dead och drack rosébubbel och sen var festen slut och alla gick hem
- Öppnade KBT-modul 4 och skummade igenom, fortsätter jobba med den imorgon
- Och nu ska jag gå och lägga mig!

Imorgon ska jag åka till Sollentuna Simhall och möta en kostexpert kl.9:00 och samtidigt köpa årskort på gymmet där. Sen jobbar jag 11-20. Känns som att jag har haft en - för ovanlighetens skull - väldigt produktiv dag! Känns bra! Även om jag blev stressad och fick lite magkatarr när vi sprang runt på IKEA och jag inte hittade det jag ville hitta. Oh well, bättre än paniksymptom, jag börjar kunna skilja på dem nu.

Natti natti!

Det stör mig lite att han inte har svarat än... han kanske glömde... eller så har han inte sett det...
... Sluta överanalysera!

Kortslutning

Jag får spader! Här sitter jag med min iPhone 5 sen fyra dagar tillbaka och mitt sim-kort vill inte aktiveras! Jag har skapat konto på Mitt Tele2 och försökt aktivera, men det står bara "Du har inte tillgång till denna funktion." - jag blir galen!!! Hur länge ska jag behöva vänta? Vill ha den klar nu! Sen vill jag även veta hur man får över alla sina kontakter till nya telefonen också. Någon som vet? Stört irriterad just nu.

Love is easy

Dagen har varit fullpackat från morgon till kväll.

Käkade frulle och stack till jobbet kvart i sju imorse och jobbade 07:00-12:00. Sen åkte jag till mammas jobb och åt en mandarin med henne på hennes lunch. Åkte hem och ringde pappa, han kom över på en eftermiddagsfika tillsammans med hundarna på sin lunch. När han hade stuckit ringde Adde och vi pratade ett tag om ditten och datten innan jag var tvungen att sticka till bussen. Ringde Lollo på bussen och fick köra en genomgång av två stora grejer som hänt mig på senaste, sen senast vi pratade (några månader sen...). Stack in till stan när jag lagt på med Lollo och mötte upp med Malin utanför MAX vid Centralen. Vi åt och babblade och så vidare och sen gick vi och kollade i affärer. BIKBOK, Carlings och sen ginatricot. Detta fick jag med mig ut från sistnämnda affär:

Sen kom Therese och vi gick till Sergel för att se Twilight: Breaking Dawn part two. Min mobil dog så jag laddade den i trappen i biosalongen... Filmen var superbra! Över förväntan (hade i och för sig inte förväntat mig så mycket och har inte läst böckerna) och jag satt och knöt nävarna så knogarna vitnade i slutet! Sevärd. Efter bion var det meningen att jag skulle ut och dricka lite på Anchor, men så blev det inte när min date valde att stanna hemma med sin pojkvän för att de skulle städa. Så jag åkte hem istället. Kommer hem och hinner bara lägga mig i sängen och sen ringde Fredrik. Han hade nåt att berätta och scheisse vad rädd jag blev först. När han väl kom fram till vad det var var det inte alls lika läskigt. Jag har varit med om värre. Tänker inte skriva ut vad det är, men det är inte könssjukdomar vi snackar om i alla fall! Efter samtalet var jag nära att däcka så jag gick in i badrummet och skulle tvätta av mig sminket, men av någon anledning satte jag på house-musik samtidigt och då orkade jag inte vara trött längre. Så nu har jag haft en liten dans-session i vardagsrummet och nu är jag ännu lite tröttare. Kanske dags att gå och lägga sig i alla fall!

Och just det... jag har ett paket från Tele 2 att hämta på ICA... hehe ;)

KBT - Modul 2

- Panikcirkeln.

Handlar om att man ska identifiera vad som händer i kroppen, hur man tolkar det, ens reaktion utifrån tolkningen och sen beteendet som följer detta. Alltså olika delar i en panikattack. Det var svårare än jag trodde, men till slut fick jag till två stycken utförliga modeller utifrån två av mina starkaste panikattacker. Jag tror att det jag är rädd för är själva momentet där jag inte får luft. Det tycker jag är läskigast, men precis som i hyperventileringsövningen i modul 1 så är det skillnad mellan när jag tränar och blir andfådd och när jag börjar hyperventilera utan anledning alls, som i en panikattack. Det känns liksom som att det inte finns någon luft i världen.

Nu känner jag att jag måste lugna ner mig lite. Jag måste låta modulerna ta den tid det tar, det känns som att jag stressar på behandlingen lite för att jag vill bli frisk. Så är det annars när jag är magsjuk och förkyld och så också. Jag kommer tillbaka till jobbet alldeles för tidigt och tar ut mig och blir bara ännu mer insjuknad än innan. Inte smart. Så, nu ska jag ta det lugnt, chilla lite, ta mig tid till att bara sitta och jobba med övningarna och sitta och läsa och faktiskt plugga. Wish me luck.

Lill-lördag

Hej. Jag är trött. Och sjuk. Förkyld, med en gnutta feber. Det börjar lyckligtvis gå över, men har varit sjuk sen måndag kväll. Jag känner mig så dålig "som människa" när jag ute orkar göra nåt på dagarna. Jag skulle ju ha åkt till IKEA och tittat på fina saker. Nej, det blev inte av.

Imorrn är det jobb 13-20, fredag jobb 9:30-18:00, tjejmiddag i Tunan med tjejerna och sen hem till F, lördag jobb 10-15 och på kvällen har Ayla&Alexandra fezt. Nästa helg spelar Swedish House Mafia (IIIIIIH!!) på fredagen och helgen efter det är det inflyttningsfest på lördagen. Fullproppat, men OH så förväntansfull jag är!! :D

Puss hej, glad tjej

KBT - Modul 1

Hej.

Jag har nu, officiellt, påbörjat min KBT-behandling för paniksyndrom. Modul 1 bestod av ca 20 A4 med fakta om ångest och panikattacker och till sist en övning som man skulle göra. En hyperventileringsövning. Man skulle stå rakt upp med armarna vid sidorna och hyperventilera (som om man precis sprungit en längre sträcka) i 90 sekunder. När jag var liten brukade jag och mina kompisar sätta oss med huvudet mellan benen och andas ett tag för att sedan ställa oss upp, skrattandes, bara för att få känna av den där konstiga vimmelkantiga känslan. Ärligt talat trodde jag först inte att någonting skulle hända, jag brukar ju bli väldigt andfådd när jag är ute och springer i vanliga fall, så det här skulle väl inte vara några problem, right? Wrong! Efter 20 sekunders hyperventilering började jag känna av paniken och den växte sig bara starkare. Jag tittade mig i spegeln och kunde inte fatta att det var jag som stod där. Jag fick svårt att andas och fortsatte hyperventilera av mig själv, utan att jag ens tänkte på det. Mina händer blev iskalla och jag mådde illa, jag ville bara därifrån, krypa in i ett hörn med armarna om knäna och gråta. Vilket jag sedan gjorde när 90 sekunder hade gått. Jag satte mig på mattan i hörnet mellan soffan och soffbordet och började gråta. Kändes som att jag inte kunde sluta. Så jag ringde mamma och hon lyckades lugna ner mig lite. Vi började prata om annat. Egentligen tror jag att jag hade behövt stanna i panikkänslan längre, helt själv, men jag klarade det verkligen inte. Jag var tvungen att veta att jag existerade. Nu när jag gjort modul 1 har jag lite ångest över modul 2. Är det såhär det kommer vara, att jag kommer tvinga mig till att må såhär dåligt, om och om igen, i tolv veckors tid? Men jag måste. Jag vill inte fortsätta ha panikattacker, jag måste bli av med det här!

Önska mig lycka till.

You make me happy

Alltså, lägg av. Det borde inte vara okej att vara såhär glad. Kände mig sjukt löjlig när jag bara satt och log i kassan som en annan idiot. Folk på jobbet märkte till och med att något var lite annorlunda. Haha, ååh...

Ord kan nästan inte beskriva vad jag känner just nu. Lättnad, lugn, värme och längtan... och något nytt, som jag aldrig känt förut. Lite spännande och lite pirrigt, men det känns bra och det är det som är huvudsaken. Jag gillar det. Jag tycker om att umgås med den här personen.

Kan by the way inte sluta lyssna på den här.